Nu tjurar jag visst lite i onödan...

Tog ett kort nu när jag var ute.




Bakom vägen är det i normala fall en gräsmatta, nu är det en stooor sjö. Kanske inte syns så väl på kortet men ni får tro på mitt ord. Jättestor.

Hittade faktiskt de här korten i kameran nu..



Det var ju nästan blå himmel idag på dagen. (därav rubriken)

Tog en skrittrunda innan Generalens dressyrpass runt hela stubbåkern tidigare idag. Tilia skulle promt med såklart. Bara det att hon stannade efter kanske femtio meter och luktade på nåt mycket intressant i diket utmed åkerkanten. Hon gick i mycket sakta mak framåt. Det tar tid att nosa på allt. När jag kommit nästan hela varvet runt och är tillbaka där vi började så ropar jag på Tilia att vi ska gå hem. Tilia som tror att hon var precis efter mig tydligen börjar faktiskt att springa, men åt fel håll. Hon följer helt enkelt spåret efter mig. Problemet är bara att hon springer rakt mot motorvägen. Jag ropar och ropar och hon springer och springer för att "komma ifatt" mig. Nu blir jag lite panikslagen för tänk om det inte är mitt spår hon följer utan nän dum hares som sprungit ut på vägen. Jag fick helt enkelt trava ifatt henne. Inte Generalen emot, han tyckte det var livat att få ta ett varv till på fältet.

Jag hann inte ifatt henne innan hon kom fram till motorvägen men det var mitt spår hon följde som tur var och hon vek av precis i kanten på fältet. Hon blev dock lite förvånad när det var jag som kom ifatt henne till slut.



Sen såg hon så här skamsen ut över att ha gett sin matte en halv hjärtattack och ont i halsen ;) men jag tror inte hon var speciellt skamsen mest trött faktiskt. Tänk er själva att springa på en stubbåker när man har så korta ben. Inte lätt. Hon var tätt efter hela vägen hem i alla fall.

Ciwi fick också ta ett varv på fältet efter hans dressyrpass. Han har bara tagit det lugnt förra veckan och bara jobbats några korta lätta pass.  Med hjälp av lite överskottsenergi, stubbåker, hemväg och läskig motorväg så gjorde han riktigt fin piaff idag. Perfekt att träna piaff  ute med lite extra framåtbjudning. Ciwi har väldigt lätt för det och än så länge bara leker vi lite med det. Mycket beröm och socker så fort han bara trampar till några steg rätt.

Behöver jag tilllägga att jag inte behövde säga till Tilia två gånger att stanna hemma den här rundan...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0