Charlotte Esping

Idag fastnade lilla Grållan med ett ben i en eltråd (utan el). Det hände blixtsnabbt  och hon kom loss direkt. Hon fick ett ca 1 cm brett skärsår runt om hela skenbenet som behövde sys. Såret gick ända in till benet, och det såg riktigt otäckt ut.


Nu till frågan i rubriken. HAde Grållan tur eller otur? Hmm det beror på hur man ser det. Otur att slita upp ett sår på en tråd, ja. Men kanske mer tur att just när det hände var Emelie i hagen och hämtade in Tracy. Grållan kunde relativt snabbt komma in och tas om hand. Sen till stället det sitter på, hade det suttit lite högre upp eller längre ner så hade det varit jättesvårt  för det att läka. Nu trodde veterinären att det borde kunna läka ganska snabbt. Trots att såret gick runt hela benet så var det "bara" djupt på framsidan, inte på baksidan där senan sitter.

Ja när man tänker på hur illa det kunde gått så får man väl ändå konstatera att hon/vi hade tur. Kanske lite otur att det händer just när det är helgdag, våra hästar har en liten förkärlek till att bli sjuka eller skadade just då... Tur att det finns jourveterinärer...

Om man föreställer sig det värsta så känns ibland inte sanningen så farlig...

Det är ungefär som när jag backade på pappas bil och det blev en stor buckla på hans nya volvo. Jag blev jätteledsen och ganska arg på mig själv. Jag ringde direkt upp pappa, när han hörde hur ledsen jag lät trodde han minst att det var någon som dött eller att jag kört på nån människa eller så. När jag sen förklarade att det "bara " var en buckla på hans bakdörr så vart han bara lättad och tyckte inte alls att det var så farligt.

Nu är det ju så att bildörrar är lättare att laga än gråa små hästben, men vi får hoppas att hon klarar sig bra i alla fall.

Min kära syster Josse har idag imponerat stort på mig. Hon har i ca en timmas tid assisterat veterinären under tiden hon sydde ihop såret. Lyst med ficklampa och sådar, jag själv började typ gråta så fort jag såg såret. Hade förmodligen svimmat flera gånger om om jag hade suttit där...

Jag och Peter (Pelépeter) tog i stället bilen upp till stora hagen och fixade till och tog ner staketet som Grållan fastnat i. Tack för hjälpen!
Det stora fältet som de går på har varit avdelad i två hagar, men nu har de gått i båda ett tag. Grinden emellan har alltså varit öppen hela tiden. Ändå blev de hästarna som var kvar i hagen jätteglada när vi tog ner repen och sprang över på andra sidan och trodde nog att det var en ny hage på gång... Ibland är de inte så jättesmarta :)

Ja det var väl allt för nu, ha det bra!